V. 20
Kamrater!
Tappran fick ytterligare en helg i tält till fjälls
med miserabelt väder att lägga till sin samling. Detta var dessvärre definitivt
inte meningen då väderleken lovade stålande väder både igår och idag däruppe.
Men så blev inte fallet då vi tidigt i morse hamnade i ett ymnigt snöfall,
blåst och ett redigt gäng minusgrader. Och här finner vi anledningen till att
jag i skrivande stund är rysligt trött, jag återkommer strax till det. Gårdagen
(läs: lördag) var däremot en makalöst vacker dag och vi startade vår tur,
Tappran, TP och undertecknad, i strålande solsken och bland vita vidder. Vi siktade mot det vanliga
stedet som vi brukar avsluta säsongen på och vi tältade på ungefär samma plats,
dock med en liten men ytterst viktigt skillnad. Efter att vi grävt ned våra
tält lapade vi sol och dansade in kvällen. Och hoppade i sängs.
Och nu till anledningen till min seghet; när jag
vaknade och gick upp på natten så föll snön ymnigt. Och det började blåsa,
vilket att jag inte blev riktigt harmonisk, begrundande vårt läge. Jag somnade
om men vaknade igen efter ytterligare några timmar och då snöade det ännu mer
samt blåste ordentligt. Jag gick ut igen och blev än mer disharmonisk. Vi hade
nämligen tältat i en löpa som visserligen läade mot vinden men å andra sidan
exponerade oss mer eller mindre helt för eventuella snöskred. Eftersom vi
tältar under en riktigt hög norrsida så byggde det ordentliga drivor högre upp
och YR hade skredvarning i området i sin prognos. Och där låg vi, som några
jönsar. Undertecknad hade visserligen framfört önskemål om att tälta i
Ronnygrobba, som är betydligt mer säker, men framförde det inte så ihärdigt som
jag borde gjort. Nåväl, följden blev att jag var vaken innan 04:00 och lyssnade
efter snösuckar och snöfallet mot tältduken. 05:00 hade jag stressat upp mig så
ordentligt att jag klädde på mig och gick ut från det varma och sköna tältet
där Sol sov som allra bäst och grävde ett lavinschakt för att kolla snön. Och
jupp, kullager en masse! Och en massa ny, tung, snö ovanpå. En timme senare
väckte jag henne och förklarade läget, då
hade det snöat ca 6 cm.
Vi packade grejerna, tog en snabb macka och startade
färden mot bilen 07:40 vilket är någon form av rekord i tidiga starter på
vintertältturer. Och det snöade och blåste kalla, nordliga vindar. Samt att det
frös under pulkan, vilket jag inte märkte förrän Tappran kom tillbaka och mötte
mig i blåsten mitt på sjön. Jag lovar, jag höll max 2 km tempo! Färden till
bilen tog ungefär dubbelt så lång tid som det gjort på vår färd ut! TP ville
chilla lite längre så vi kom överens om att vi skulle komma tillbaka och möta
vår kamrat efter några timmar. Vilket vi gjorde efter att ha ätit frukost i lä
i bilen samt tagit på torra, varma kläder. Då åkte vi tillbaka och hämtade vår
vän och tillsammans åkte vi till bilarna. Samt skrapade även hans pulka. Och
till vår stora glädje hade asfalten tinat fram så vi kunde köra hemåt på våra
sommardäck. Vilket också hade varit en stressfaktor att ta med i beaktningen
gällande sakers tillstånd.
Väl framme på männskobyn unnade vi oss en pizza,
hängde allt på tork (tältet var fullt av snö!) och efter en mycket efterlängtad
bastu sitter jag här och nästan nickar till vid datorn. Ja jösses en sådan dag.
Och gissa vad? Jag vill nog tillbaka igen…
In i geggan nu
/Rike
* Budda: Oj,oj, oj vad avundsjuka vi blir. Så skoj! Grattis till
en fin försommar-tur på hojen. Tältning av bästa sort och i de finaste av
miljöer, jo jag tackar jag. Hade jag fått se bilderna i morse i stormen hade
jag börjat gråta på rikt!
* Harrebarre: Vi må snakkes
mer, det var bitvis ett äventyr. Kika på bilderna!
* Amanda, Moa och My:
Kramar!!! Vi saknar er. Alltid! Är jag ute om jag flossar? Kan det vara så
illa? jiiiizzzzzeeeezzzzz
* Nisse : Kom förbi vid tillfälle.
* Vi räknade efter och
vi har inte kvar så många pass fredagsfys innan sommarlovet, min käre hustru och
jag. Men kanske kommer snabbcykeln fram i veckan och då blir jag glad! Kämpa
Rike. Go Rike.
* Vid förra turen
pajade min dragkedja på dyra brajackan. Den är inskickad för reparation och jag
hoppas innerligt den inte är borta elva veckor som förra gången. Det var inte
skoj. Det tror jag dock inte och berört företag har varit mycket hjälpsam. Men
gissa om jag saknade min jacka idag? Jag har en annan som faktiskt är kass till
exakt allt den är ämnad till, vilket jag återigen fick upptäcka. Undvik om ni kan!
* Vi var nästan ensamma
till fjälls den här helgen. Det känns lite underligt att varken höra eller se
skotrar samt ha gott om utrymme på parkeringarna.
* Vi hittade ett hål i
tältduken ovan ingången i helgen…blä…men det fixar vi. Har vi nött ut tältet
månne? Fast det är lite konstigt att inte Hilleberg upptäckte det vid sin
översyn och reparation av detsamma
* Souvas funkar
alltid..
* Veckans Vax: ”Song of Women.”– The Hu featuring Lzzy Hale från Halestorm. Det
här är bara en låt men jösses vad bra den är. The Hu har en massa annat
spännande i sin toolbox men ni får upptäcka strupsången från mongoliet själva.
Upptäck!
/Rike