V. 42

Vänner!

Idag har den första snön fallit! Skriv upp det för det är ett datum att minnas. Nu ska vi inte dra för stora växlar på det för om sanningen ska fram var det mest snöblandat regn som föll i Bäckis. Men faktiskt, en bit innan Sorsele snöade det på riktigt under en kort sträcka och där hade det faktiskt blivit lite vitt på marken. Till och med. Jajemän, det börjar så smått att dra ihop sig. Och inte mig emot. Vi vill bara hinna åka lite skridskor på ån innan snön kommer.

Och på tal om det, helgen tillbringade vi i stugan och gissa om det var efterlängtat. Sol hade tjuvstartat redan på torsdagen medan jag snällt fick vänta till fredag innan jag kunde åka. Det var tre veckor sedan vi senast var där och det är på tok för lång tid. Vi jobbade, jagade, såg hockey och bastade. Kort sagt, en bra helg vid ån. Även om jag klev upp tidigt och höll igång mest hela tiden är det verkligen avkopplande. Bara att sitta och se ut över ån skänker en frid jag faktiskt inte riktigt vet var jag kan finna annars och med så enkla medel. Fast det är helt ok här hemma med, det måste medges.

Om vi ska orda lite om just hemma så har nog alla löv fallit nu och i slutet av förra veckan hade vi svarthalka för första gången. Som sagt, det börjar dra ihop sig.

Förra veckan hände inget mer speciellt än att skidskytten Elvira Öberg gästade oss i fredags och det var faktiskt ganska speciellt när jag tänker efter. Hon talade inför några klasser på förmiddagen och visade bland annat upp sina OS-medaljer. Jag fick till och med testa att hänga guldmedaljen runt halsen och det är väl ungefär så nära jag kommer ett olympiskt guld, hahaha. Däremot har jag inte samma problem med ätandet, alltså att få i mig nog mycket energi. Det grejar jag utan problem. Faktiskt. Och dessvärre, hohoho. Kul, intressant och lärorikt var det och jag ser gärna en fortsättning, kanske redan i april?

Annars hände inte så mycket annat värt att hänga i julgranen. Nu tar vi sikte mot kommande vecka och några stordåd behövs inte, det funkar bra med en alldeles vanlig vecka.

Nu hinner jag inte mer, jag tänker basta innan det är dags för söndagsritualen framför tv

Pax

 

/Rike

 

 

* Budda: Kul att se det blivande huset! Glöm inte att hälsa så hjärtligt nästa gång ni ses. Och kanske går det att flika in ett besök? Och/eller se lite hockey. Vi må snakkes snart

* Amanda, Moa och My: Kramar till er alla och hoppas ni har det bra. Vi saknar er alltid!  Moa: grattis till framgången med utställningen! Du är väl värd allt gott! Och brasmys hos Amanda, härligt! Och en stor kram till My. Jag hoppas vi ses snart allihopa.

* Nisse: Kanske köttgryta på torsdag? Eller fisk? 

* Il Calzone: Meddela om ni är på väg uppströms ån.

* MadamAdam: Meddela även ni om ni är på väg. Och nu är det närmare Mästarmöte än på länge!

* Jag behåller den här inledningen men jag tror jag är på rätt väg. Dessvärre hör jag att fler är på väg åt fel håll. Jag kan faktiskt även se det hos en del. Blargh!  Kämpa Rike, Go Rike!

* Saik var spellediga i helgen och tur var väl det för så platt de svartgula spelat de senaste omgångarna gör ingen glad. Jag saknar faktiskt några tongivande spelare som kliver fram även när det blåser snålt. Det måste ske helt enkelt.

* Jag har glömt att sommarvalla telisarna och det känns i skrivande stund bara bra för snart ska skidorna igång och det tar sin lilla tid att ställa laggen i ordning inför snön.

* Fjällrävens gamla pärla till jacka Greenland måste vara bland de skönaste jackor som är tillverkade? Och perfekt för en idrottslärare med massor av stora fickor överallt! En nygammal favorit.

* Söndagar är det naturprogram på tv. Eller play. Fast jag vill bara se delfiner och Killerwhales!

* Elvira berättade att de bland annat sköt mellan 15 000 – 20 000 skott per säsong och jag kan intyga att det märktes på Djuptjärn i fredags. Jösses, träning ger resultat, så enkelt är det.

* Under veckan fick jag in alla orienteringskontrollerna så nu kan jag slippa den bördan. Det känns alltid bra när alla skärmarna är inne. 

* Veckans Vax:” The Long Road North” – Cult of Luna. Det här är ett spännande släpp jag sett fram mot. Plattan verkar möck, möcke lovande.  Och inte nog med det, de inleder med en låt det slår gnistor om. Kanske årets bästa, alla kategorier?  Så fort tillfälle ges vill jag se dem igen för det kan mycket väl vara ett av Sveriges bästa live-band. Suggestivt och riktigt, riktigt bra. Upptäck!

 

 

/Rike