Nytt och uppdaterat V.43
Kamrater!
Om ni orkar med mina triviala samtidsbetraktelser finns
här något att förtälja som faktiskt går utanför det vanligas sfär. Om jag
inleder med att säga att den gångna veckan bjudit på både första snön och en hel
del minusgrader förstår ni kanske vad vi gjort i helgen.
Vi. Har. Åkt. Skridskor.
Och detta på gnistrande slät is till och med! Sanslöst!
Jag vet inte när jag åkt på så fin is sist, den var snudd på som ett salsgolv.
Lördagens första stapplande steg var dock väldigt försiktiga och jag var
faktiskt snudd på rädd de första skären. Isen sjöng och knakade och var cirka
fem centimeter tjock och jag åkte med fjolårets dopp pinfärskt i minne. Det är
säkert, det dröjde åtminstone en halvtimme innan jag kunde slappna av och till
fullo börja njuta av åkningen. Första braket jag hörde fick mig verkligen att
hicka till och jag lovar er, jag var observant på sprickornas tjocklek. För man
vill helt enkelt inte åka ned i en vak. Igen. Men sen, jösses vad skoj det var!
Söndagens tur var ännu bättre med strålande sol och en is som hunnit bygga
ytterligare några centimeter över natten. Så den kändes både starkare, tystare
och tryggare än dagen innan. Och som jag åkte. Isen var helt klar och jag såg
bottnen klart och tydligt (jag åkte dock hela tiden där jag såg att det inte
var så djupt). Jag var inte ensam, både Ernst & Marie var med och på
söndagen åkte även Trimtex-familjen, dvs. familjen Sundén. Det hela avrundades
men Maries enormt goda köttgryta innan vi åkte hem och hoppade in i bastun.
Jag hade emellertid börjat dagen med att gräva bort den
gamla stolplyktan samt montera den nya så nu lyser det fint igen på infarten.
Jag hade under flera dagar våndats för detta då jag inte riktigt visste hur jag
skulle lösa problemet med fundamentet. Men nu är allt på plats och det blev
riktigt bra till och med.
Sålunda fick jag precis en sådan söndag som jag vill ha,
inte en tråkig variant där man liksom bara går som i dvala, vadandes över knäna
i tråkighet.
Sedan hade vi Moa på visit under några dagar och det är
hemskt så tomt det blev när vi vinkade av henne på bussen. Hon är en sådan
pärla som bara ger energi åt omgivningen och inte tar någon. Vi saknar henne
redan men redan till jul får vi henne tillbaka. Och till dess kan jag klara mig
men jag höll faktiskt på att fälla en tår vid busstationen. Tack och lov hade
jag mina solbrillor på, nästan hela tiden…
Kommande vecka blir sådär lagom lång; på fredag planerar
Sol och undertecknad på att ila ned till kusten för att hälsa på Jonny &
Mia samt införskaffa lite byggnadsmaterial för under höstlovet som inträffar v.
44 kommer jag att repa storrummet uppe. Så lyder i alla fall planen. Så
kommande vecka innehåller även den små guldkorn att se fram emot.
Vi säger så
Pax
/Rike
* Budda: krogliv hit och krogliv dit…. Du har ju en riktig pärla strax utanför dörren, inte behöver du något finare än den? Hjälmen?
* Adde: Grattis till VM!
* Harrebarre: Kommer du hit under lovveckan?
* Torun & Pjacke: Jösses! Nu får det ta och räcka med spänning i vardagen tycker jag! Puh…!
* PC: Kanske läge för en bira på Bishops kommande lördag?
* BigOne: Har du någon förklaring till Saiks usla spel på sistone?
* TP: Arjeplog i veckan?
* Amanda, Moa och My: Kram! Vi saknar er alltid!
* Jag har fortfarande inte lärt mig att
sportspegelns ”nya” tid är 19.00. Jag missar den jämt. Sportspegeln ska vara
20.30, så är det bara. Men tack och lov finns det naturprogram istället och min
käre fru och jag bänkar oss då och då på söndagskvällen för att hänföras en
stund.
* Att få krypa ned i bingen med ett nytt nummer
av Sweden Rock Magazine är svårslaget.
* Sverige är som bekant klart för play-off till
fotbolls-VM. Nu inväntar vi bara besked från lottningen vilket lag vi får möta.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro men hoppet lever kvar.
* Vad har hänt med Saik? De två senaste
matcherna liknar ingenting av vad laget kan prestera. Nu saknas både skärpa,
frenesi och hjärta tycks det. Förhoppningsvis är det, liksom ifjol, enbart
tillfälligt. Men jag är lite oroad faktiskt. När en sån som Bud Holloway har
inlett årets säsong som han slutade förra (tämligen mediokert) och andra
tongivande spelare som exempelvis Bellemare inte levererar blir det tufft mot
alla lag. Allrahelst som de både vet hur Saik spelar och mer och mer tar efter
modellen blir resultaten lidande för de svartgula. Nu får vi hoppas att
formsvackan både är snabbt övergående och tillfällig så vi kan bänka oss i
hockeyhörnet igen utan att bli förargade. Blargh!
* …Men vi drog in resultatet 3-3 i
lördags…alltid något….
* God Tur Moa!
* Jag har verkligen saknat minusgrader ute, det
känner jag nu. Att få knata ut i mjukbyxor, powerskor och dunjacka för att
hämta tidningen känns friskt. Och sen gillar jag faktiskt att det är mörkt ute
när man vaknar. Då får man dricka morgonkaffe till tända ljus! (Det är dock Sol
som är duktig på att mysa till vardagen)
* Glöm inte att kika in i Moas blogg, Prins Mos,
som finns som länk ovan. Rekommenderas fortfarande starkt!
* Veckans Vax: ”Argus” – Wishbone Ash. Vafalls?
Vad är nu detta säger ni? Ett dammigt gammalt alster från början av
sjuttiotalet? Vad liknar det? Och i mångt och mycket kan jag hålla med, det är
sannerligen ett dammigt gammalt vax. Men bra. Så in i bomben bra. Det här är
tredje plattan och jag minns när jag för första gången hörde skivan, inspelad
på ett C-60 som en del av er kanske kommer ihåg…(kassettband). Jag var inte
gammal då, det lovar jag er. Och faktiskt gillade jag musiken redan då, liksom
idag. Det är lite blues, lite prog, lite rock och en hel del gitarrstämmor.
Kort sagt, en platta och ett band väl värt att upptäcka än idag.
"Glöm dagens bekymmer, i morgon kommer nya..."
Ynf/Rike