Fredag 21 mars 2008, kl 13.53
Glad Påsk
Nu ska jag ut och lägga mig på ett renskinn, äta riskakor och dricka sojachoklad. Glad Påsk!
<Inga kommentarer>Lördag 15 mars 2008, kl 11.44
Lätta brigaden
Lillebror vägde in på 79,0 kilo och går alltså i 80-kilosklassen i dagens armbrytartävling. Förhoppningsvis tillåter makterna att jag får se honom bryta. Hade jag vetat en mer exakt tid hade jag förstås skrivit den här och därigenom även lagt lite press på dig at gå dit.
Alltså till Sporthallen. Där armarna brytas. (javisst, jag är en stövelpoet)
Lördag 15 mars 2008, kl 11.20
En ny värld, en konstig värld
Tydligen stöder Ku Klux Klan i Kentucky Barack Obama och inte Hillary Clinton. Förövrigt, smaka på Barack. Det är ett rejält förnamn det.
<1 kommentar>09 mars 2008, kl 23.59
Men snart så...
Finlandsresan tog knäcken helt på mig, speciellt magen blev helt knäpp. Typ katarr. Fick ge upp att jobba på Medan på fredagkväll, fick även ge upp att ta mig till fjälls idag utan David & Jocke fick åka själva. Dock verkar klöver åter växa i min magsäck (13 timmars sömn + två dygns total frånvaro av kaffe gör susen) så jag ansluter i morgon, ser verkligen fram emot två dagar uppe vid Guijaur. Kvällarna också. =)
Såg I am legend på bion med Sebbe i kväll. Sådär. Mellanmjölk liksom. Har även sett film med Nicklas, nåt med Robert Downey Jr dock har titeln flytt mitt minne, den var snäppet bättre.
Dessutom var det ju marknad så det blev middag hos Danne, förfest hos Anna och slutligen Hatten. Inte lika knökfullt som väntat, mycket bra dj och fånigt måttlig alkoholkonsumtion är en kort sammanfattning. Middag hos Danne var däremot inte fånigt måttlig och förfesten hos Anna var sådär gammeldags bra.
Nu blir det inge mer, gonatt.
Torsdag 06 mars 2008, kl 17.14
Hemma från Åbo
Åbo ligger i Finland
<1 kommentar>Måndag 03 mars 2008, kl 00.28
Arn, inget Hejka och 115 mil enkel väg
I helgen var en tur till Hejka inplanerad men se tiden ville inte räcka till så av det blev det intet. Men det går fler tåg. Eller släpvagnar.
Jag och Danne såg Arn i kväll, jag blev positivt överraskad dock är det för tidigt att droppa ett betyg innan jag sett andra filmen.
Men förhandsprognosen är 3 eller bättre i alla fall.
Dessutom var det extremt länge sen jag och Danne var på bio, antagligen var det Grabben i graven bredvid som vi såg i Umeå 2002.
Om fem timmar ska jag upp för färd till Åbo, där jag, Hans-Erik & Robert skall hämta hem brandkårens nya höjdfordon. 115 mil dit och lika långt tillbaka. Fast längre tillbaka eftersom det lär gå långsammare. Det verkare som en bra idé i torsdags, nu vet jag inte riktigt om jag håller med längre... =)
Tid är det enda man har gott om. Och ont om. Det senare gäller just nu. Gonatt!
Tisdag 26 februari 2008, kl 16.19
Fast det var en hund...
...och ingen varg enligt Jens Karlsson på Grimsö.
Fast Aftonblaskan
får det till att han heter Grimsjö i efternamn...
Och på tal om Grimsö så vill jag hälsa till Per och Jenny.
Liks.
Tisdag 26 februari 2008, kl 11.00
Vargattack??
<Inga kommentarer>Måndag 25 februari 2008, kl 11.05
På förekommen anledning
Nej, det är INTE jag och Sebbe som kört i villa på väg till Ammarnäs.
<4 kommentarer>24 februari 2008, kl 14.50
Back in the days
Det fanns en gång i tiden när jag var fast medlem av Räddningstjänstens tredje grupp. Detta är en position som de flesta eftersträvar (känner du det inte så får vi bara hoppas att upplysningen även skall drabba dig) och det var en helsickes massa kul i den gruppen. Bland annat finns det en mängd, iaf några, anekdoter som rör kårens fordon. I synnerhet 751 & 752. Med 751 menar jag förstås den gamla ettan, FOXen, inte den nya, snitsiga där allt funkar och med 752 menar jag förstås det som fortfarande är 752, dvs den gamla VW Syncron - även känd som Bussen eller Tvåan.
I går fick jag en deja vu om gick utanpå det mesta.
Skoterolycka ovanför Sandviken, hamnar i Tvåan med Tobbe, Fredde, Leben & David (David är så cool att han har inget smeknamn, och skulle han ha det skulle det vara nåt långt i stil med "Demolerare av portar som inte är helt öppna" eller liknande och det är ju för långt så han är kort och gott David) och på vägen hem börjar förstås Tvåan hacka och tappa effekt och helt plötsligt sitter man där, omgiven av gamla kamrater från grupp 3 i en hackande folkabuss och har ingen aning om hur det hela ska sluta. Igen.
Leben berättar om alla hus han byggt om längs vägen (det är faktiskt ALLA) och Tobbe flashar nån teknisk pryl, David håller humöret uppe. Och Fredde är sur för att han måste köra i motsnödrevet förstås.
Själv sitter jag och halvsover med ett fånigt flin.
Det är såna stunder som gör att man älskar brandkåren. Kamratskap i en hackande folkabuss.
Sen blev det hatten, nykter för jag tog Freddes jour resten av kvällen, och det var väl helt ok. Inte ofta man får vara sidekick åt Långdal & Sebbe samma kväll. Nu ska jag tjacka pizza åt lillebror, höres!
