Lördag 08 november 2003, kl 08.25
And you could have it all...
Extremt svårt att sova i natt (och det var inte första gången), skulle tro att jag sov snett baki sju nångång.
Hann med att läsa ur de flesta böcker som låg och skräpade samt se Bowling for Columbine i natt.
BfC var grisbra, böckerna var tunna. Kanske borde jag bunkra upp med en drös av han den ryske killen som börjar på D inför nästa fall av insomnia??
I övrigt suger livet fett, jag är sjukskriven sen drygt två veckor tillbaka och är relativt passiviserad.
Irländsk afton på Kraja ikväll, inti f-n blev det bättre för det.
Tack för att Mats Nordin finns.
Ruves.
12 oktober 2003, kl 06.00
Sitt i båten?
Hallå?
Skrev jag _ingenting_ under hela j***a september??
Tydligen inte...
Jaja, det var nog lika bra det... = )
Marknan har i alla fall varit och den var riktigt trevlig, framför allt lyckades jag äntligen pallra mig ner på puben på lördan. Heja-heja Adam!! = )
I övrigt gav marknan några nya bekantskaper och inga bestående men. Bättre än vad jag räknat med!
Jag har haft semester i två dar, det behövdes.
Och nu mina kära vänner ids jag inte skriva nåt mer, go'natt!
Torsdag 28 augusti 2003, kl 06.52
Europe for The Box
Det har hänt amssor av saker sen senast.
En del väldigt trevliga och en del väldigt tråkiga.
De två sista veckorna på Sandö räknas till den första kategorin.
Trots lite strul med bilar och det faktum att lunchen vanligtvis fick ätas på papptallrik var det ett högt snitt med toppar som vedbastu, badtunna och bärgning av Superpuma. Vid bärgningen blev det lite miss i planeringen och jag, Matte, Yngve och Robert fick plaska omkring i Ångermanälven i närmare 2½ timmar. Skall sanningen fram låg vi lite på gummiflotten också. Samt att fick panikäntra följebåten. Måste man så måste man, öppen sjö och torrdräkt till trots.
Robert hittade på att vi skulle jaga varandra runt flotten för att hålla värmen.
Lätt..?
Nepp, fast det var bara han som föll i. =)
Jag fick mig i alla fall en tankeställare, vi hade torrdräkt och visste att vi skulle bli uppplockade.
Tänk att ligga i vanliga kläder på havet och inte veta om och när räddningen kommer. Brrr...
Det tråkiga som hänt är att en ung arjeplogare kört i hjäl sig.
Begravningen var i fredags, kyrkan var fylld med människor.
Man kan lugnt säga att han kommer att lämna ett hål efter sig.
Per, du var ett bevis på att stora människor kommer i små förpackningar, vila i frid.
27 juli 2003, kl 00.08
Försvenskningar
Jag är ingen vän av försvenskningar av ord, exempelvis skriver jag genomgående e-mail, epost eller mail.
Mejl är en styggelse på det larssonska tangentbordet.
Likaså rejv (rave), sajt (site) och många andra ord.
Därfört slog det mig häromdan att gay fortfarande stavas gay, i försvenskningsruset borde det nämligen blivit gej?
Jaja, vad vet väl jag...
Jag har lyckats återbetala lite av min sömnkredit i natt (läs idag). Det var välbehövligt.
Peace
Tisdag 22 juli 2003, kl 08.59
Akkapakte take 2, eller Adam gets emotional
Jajamän, yours truly har idag förägnats (kanske finns inte ens det ordet, so sue me) en resa tur & retur Arjeplog - Akkapakte. Och för er obildade som inte vet ett smack om Norrbottens inland kan jag meddela att Akkapakte ligger i den delen av kommunen (Arjeplog, duh!) som man vanligtvis fiskar och tokrekrerar sig i.
Vädret var strålande vackert och solen sken allt vad den orkade. På vägen hem var det natt, och halvmånen spred sitt bleka ljus över såväll land och vatten. Vackert som en tavla båda vägarna.
Tyvärr var kameran inte med så jag kan inte posta de fantastiska bilder som jag borde ha tagit.
Givetvis fanns det en liten hake.
Eller egentligen är det inte en hake men det kändes som om det var upplagt för det uttrycket.
Mellan dit- och hemresa fanns ett tidsspann om cirka 8 timmar. Dessa tillbringades inte slöandes på Akkapakte Beach eller ölandes på after-fishen i Västerfjäll.
Onej, den tillbringades i ett skogparti om cirka 150 x 150 meter. Där brann det.
Inte våldmycket men så där lite lagom så att man måste släcka.
Så inte nog med att det blev en vidunderlig naturupplevelse från ovan.
Dessutom stod knortbetten som spön i backen (förmodligen en rätt haltande analogi men du vet vad du kan göra...), vi hade för lite slang, vattenkannorna var för små men ändå på något finurligt sätt astunga och andningsmasken hämmande andningen mycket mer än vad namnet gör gällande.
Märk dock att vattenpumpen inte strulade en endaste sekund, i alla fall inte sedan "någon" kommit på var bränskekranen sitter, att helikopterpiloten vattenbombade med ursinnig precision, att matsäcken, speciellt kaffet som Macke kokade känn i en tom korvburk, smakade rent fantastiskt och i slutänden stod det klart att elden egentligen varit under kontroll från första stund.
Så åter hemma framför datorn med ögonen röda av rök och svullna av knortens attacker konstaterar jag att det finns dagar som höjer sig över de andra, de där dagarna som gör livet värt att leva, de behöver inte vara perfekta på papperet och de kan vara fyllda med en massa arbete och trista saker (tex knort). På något sätt lägger man sig ändå till ro på kvällen med ett litet leende på läpparna och vet att man just varit med om En Sån Dag.
Precis en sån hade jag idag.
Tack för att du tog dig tid att läsa!
PS
Kanske var det kasst att skriva om samma sak två gånger men ibland finns det saker som bara väntar på att få komma ut. Liks.
PS2
Idag släpper Nikon minst en ny digital systemkamera. Jag känner mig som mig själv, fast den 23 december 1977. Eller förmodligen inte men nyfniken (det stavas så, det vet ALLA) i alla fall.
Ok, jag SKA duscha. Och sova. Synes!
Tisdag 22 juli 2003, kl 08.02
One flew over Akkapakte
Jag har varit på skogsbrand i Akkapakte.
För den som inte vet ligger det relativt dumt till på andra sidan Tjeggelvas i väglöst land.
Lösning? Helikopter!
Så inte nog med att jag fick slita lite med kroppen och brottas med elden, jag fick se valda godbitar av Arjeplogs kommun, dels i dagsljus, dels på natten (innan vi var tillbaka på station hade klockan med god marginal passerat 01.00).
Sölve lämnade givetvis knappt helikoptern på hela dan, jädra mysbefäl...
För tillfället är jag inte alltför grann, knottj**lan hade mitt högeröga som favoritställe i kväll.
Tyvärr ligger kameran på jobbet så jag kan inte ta en bild utan du får helt enkelt lita på mitt ord.
Att jag glömde kameran innebär också att det inte blev några schyssta bilder av exempelvis Åsarna från ovan eller Macke tagandes ett nacksving på elden. Tyvärr.
Men jag ids inte klaga.
Eller jo lite... Jag stinker fast det tänker jag fixa med en dusch.
God natt!
PS
Norran har en kort notis, med betoning på kort, om händelsen.
Fredag 18 juli 2003, kl 03.13
Såna här dagar kan man inte kalla kalla
28 grader på jobbet, man kan lugnt säga att det går lite halvsegt att jobba.
Fast det kändes lite svalare idag.
Måhända man börjat anpassa sig??
Lägenheten är som en jävla ugn, att säga att sömnen blivit lidande är ingen underdrift.
Jaja, det torde ordna sig det också.
Om inte annat får jag väl kinesa hos mamma.
I förrgår kom det en hel drös med bilder från Fuji, fem rullar från Irland och en rulle med nåt annat.
Faktiskt skaplig klass på bilderna.
I dag damt det ner 6 rullar dia, också från Fuji.
Lite från Irland men mest en massa från förgången tid, typ 1996-1998.
Inzane in the membrane!
Jaja, det ska vara main brain men hur trist låter det??
Hettan hemma tog sig även uttryck i att datorn fick värmeslag, klockade ner den till 1000 megahertz så löste det sig.
Fast det känns ju inte rätt...
Jour har jag också så jag kan inte njuta av det fina vädret till fullo, så det så.
Nu tror jag bestämt att jag skall ge mig.
Fredag 11 juli 2003, kl 05.51
Den med sig själv hemma
Yo!
Nu har jag snart varit hemma i en vecka.
Jävla less på Sverige blev man och man hann knappt av planet!
På nåt sätt är en svensk auktoritet inte en auktoritet utan han/hon/dem måste fråga nån som vet mer innan man kan säga "kanske".
Jaja, dessutom försvann bagaget. Det innehöll en hel del fuktiga kläder så väskan luktade när det dök upp i förrgår...
Vi hade gårdsfest i helgen, förutom att det vräkte ner regn under nån timme var det maxat i vanlig ordning.
Fast jag passar gärna på skorpionspriten nästa gång...
Bilder från Irland finns för övrigt under "bilder" (nähä??).
Peace
Onsdag 02 juli 2003, kl 00.35
Paddywagon
Tjena, nu ar det spannande!
Varfor?
Jo, tangentbordet jag anvander ar otroligt uppnott och typ inga bokstaver syns, siffrorna syns dock bra.
Det verkar funka anda...
Nast sista kvallen pa den grona on, det kanns val lite trist. Fast det blir nog trevligt i kvall, i gar kvall var det exordinart trevligt faktiskt.
Helt plotsligt var puben fylld med skottar och annat lost folk som ville svamla, skala och lara sig oanstandigheter pa svenska...
Liks.
Tisdag 01 juli 2003, kl 01.57
Dublin - igen
Tillbaka i Dublin.
En mickel att få tag på ett boende den här tiden på dygnet så jag har inte tid att skriva mer...
Jaja, det löser sig nog...
