Fredag 03 februari 2012, kl 09.00
Snabbis till Lse
Studiebesök på BB och ultraljud stod på agendan.
Vi passade även på att konstatera att de två italienska motorcyklister som stor och försökte värma sig längs E12:an nog inte räknat med den faktiskt kölden. Enligt uppgift gjorde de samma tripp i fjol och målet var även i år Nordkapp.
Tyvärr medgav tidsschemat inte stopp, bild, kontaktuppgifter utan jag fick nöja mig med att tipsa Urban på Lokaltidningen (jo, den heter faktiskt så).
Väl i Lycksele avklarades snabbt Jysk, som knappt hade det vi skulle ha, Expert, med mobilskal till Malin och ingen usb-otg-kabel till mig, Audio Video, med samma resultat ang kabel dock köpte jag en rent utav fantastisk rengöringsvätska. Min MacBooks skärm är bekletad med en Svårborttagen Substans och vi, eller iaf jag, håller nu tummarna för denna fantastiska produkt.
Lindex lämnar jag utan kommentarer och efter att hittat en olinjerad* anteckningsbok på Åhléns kunde vi så inta Knut'n och invänta Z och Richard.
Helt ok käk, trevligt (som vanligt höll jag på att skriva men det låter för klyschigt) och vi har nog faktiskt spikat en helg på plass'n vecka 13. En uppföljning på Westerbottom Wild Weekend helt enkelt.
Därefter vidare till Korpen, kaffe med Carina, på nåt sätt fixade jag nog en dator (att detta alltid hinns med??), sen stundade Lycksele Lasarett.
Först studiebesöket på BB där, chockspecial, Maria Lindberg visade oss runt. Jag hade inga frågor (alltså vad ska man fråga om? "Har ni Facebook på den där datorn?" för att verka skämtig och avspänd?). I hissen ner sa jag till Malin att jag kan vara allt från spatig på gränsen till psykos till den som handgripligen bygger en ny förlossningssal av en klädhängare och förlöser mitt barn med ena handen medan jag ger den avsvimmade förlossningspersonal HLR med den andra. Och samtidigt coachar Malin. Som sagt, inga frågor. För jag har inga. Än?
Efter det tjuvpremiär på semlor i den inte alltför inspirerande kafeterian.
Ultraljudet gick väl som det ska. Stig-Benneth-Sofia var dock aktiv, brås tydligen på mamma, och var svårmätt.
Till slut fick ultraljudsoperatören fram 43,6 mm tvärs över skallen. Förlossningen blev framflyttad till 26/6, Malin har dock en tendens att gå över tiden, samt att det brukar gå fort (hon har den kroppsformen enligt barnmorske-Maria).
En sån där snabbfödarkropp.
Hur som haver, barnet ser ut som eljest, det pickar där det ska, det är mörkt där det ska och h*n (jag höll på att skriva hen, men det finns gränser) äter mycket för det såg man på matsäcken, jag tycker den såg liten ut. Verkar hur som helst vara ett drag från pappa.
Ett sista stop för injustering av mina glasögon hos Richard på ICS innan vi for hemåt igen.
Skodan går för övrigt som en dröm.
*tanken är att släppa loss kreativiteten lite mer när man spånar, förmodligen lär det bara leda till sneda rader med text…
